Det är ju bara vatten!
Vi har sett att det verkar vara ett problem med fukt i den här byggnaden. Det är på inget sätt konstigt. I vårt badrum tex står det en halv decimeter med vatten en timme efter att vi duschat. Vi har ju sagt till några gånger men det händer inte så mycket. För några veckor sedan stod dörren öppen till ett rum längre bort i korridoren och när vi kikade in såg vi att väggar och tak var alldeles svarta av mögel. Några dagar senare stod en man där inne och slipade väggar och tak, för hand och utan munskydd... I förrgår regnade det ganska mycket och vi upptäckte att det var fullt med vatten på golvet. Eftersom vi är två väldigt smarta personer med flera hundra högskolepoäng var så tror vi att vi kan ha upptäckt vad de behöver göra för att stoppa läckaget vid regn. Vi bor ju på högsta våningen i huset och i trapphuset ser det ut så här i taket, vi tror att det är en bra plats att börja på! (Ja, det blå i hålet är alltså himlen...)
Som ni säkert redan listat ut av föregående bild så bjöd dagen på strålande väder. Dessutom från en klarblå himmel! Vi passade på att åka till parken och njuta lite:)
Här har ni na igen! NjutarN.
På vägen hem kunde vi inte få någon vanlig taxi utan fick ta ett av alternativen, en trehjuling! Vi åkte mot trafiken näsan hela vägen. Som tur är verkar bussar vara vana vid det och bromsade in istället för att gasa på. Tur för oss skulle man kunna säga:) Vi försökte oss på en selfie, som ni ser med lysande resultat!
Här är chauffören. Just här tänker han förmodligen: Hehe, tänk att jag lyckades få dem att betala 10 spänn för den lilla biten! Vi tänkte: Äsch, 10 kronor är det väl värt även om vi förstår att priset är kopplat till vårt ursprung:)
Ja, vi fick hålla i dörren när vi åkte. Fördelen är väl att det går snabbt och lätt att hoppa på i farten! Kanske skulle importera en och satsa på en verksamhet i Karlstad. 50 spänn för att åka mellan Kronoparken och stan. Tror det skulle kunna bli en framgångsrik rörelse, åtminstone under det varmare halvåret!
Till på köpet den här veckan så fyllde vår professor år vilket firades med sång och tårta. Om ni kollar riktigt noga på buketten hon fick kan ni se att de rosa, bulliga sakerna i själva verket är små, gulliga grishuvud. Oklart med symboliken men det finns garantert nån. Sen bestämde våra klasskamrater att vi skulle äta lunch ihop, en väldigt trevlig avslutning på kursen i kongnitiv lingvistik!
Jag passade på att fråga om jag kunde få ett kinesiskt namn. Många kineser tar sig engelska namn och jag har länge varit sugen på att få med mej ett kinesisk och nu är det gjort! I fortsättningen går det lika bra att kalla mig för 宋乔 som Sara! Det uttalas ungefär SongTjiao. Det ni!
Kram 宋乔
skriven
Va fint ditt nya namn är!! :) Älskar för övrigt grishuvena i buketten. :D Hoppas ni får en härlig och smogfri helg med mycket sol! Puss o kram